Jag ser ljuset Jonatan, jag ser ljuset!

2009-07-17 | 01:52:52
Detta är ett fristående inlägg samtidigt som det faktiskt är en fortsättning på ett tidigare inlägg som heter: Katakomber

Kortfattat så skrev jag där om att livet är som ett gäng underjordiska tunlar som man vandra igen och man försöker desperat hitta slutet på en tunnel, vägen ut, ljuset!

Idag fann jag äntligen en strimma ljus!

Upp vid 09:15 och sen iväg till Karlstad.
Handlade vägghyllor, lampor, förvaringslådor och ljusstakar till mitt rum. Blir nog riktigt bra... hoppas jag iallafall haha :P

Sen så drog jag från föräldrarna och gick och träffade Sara och hennes kompis Madde inne på Bergvik Köpcenter. Finner inga ord att beskriva eftermiddagen så bra på men de va hur kul och mysigt som helst verkligen. Synd att det blev så kort bara, hade gärna vart kvar där hela helgen om ja hade fått asså^^

Vi gick mest runt, runt runt hela tiden och pratade och skojjade och Madde kollade efter snygga killar... och hon hittade en ungefär var tredje minut^^

Sen så slutade allt med att vi satte oss på en bänk och snackade för vi va lite trötta i benen. Sara lutade sig mot mig, jag la armen om henne och håll om henne medans jag njöt av stunden. och verkligen kände att; såhär ska livet vara, lugn och ro med en fin flicka i famnen. Hon skulle precis somna i mina armar när mina föräldrar ringde och absolut tyckte att de va dags att åka hem för dom ville vara hemma innan vintern^^

Det var hur mysigt som helst när jag lämnade henne för att åka hem så var jag uppfylld av glädje. Bästa dagen på väldigt länge och jag ville inte att den skulle ta slut.

När jag reste mig upp och gick, längtade jag redan tillbaka till henne. Ville bara springa tillbaka, krama om henne och aldrig släppa taget.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


Hemsida/Bloggadress:


Kommentar: